Ekonomisk jämställd

2024 spenderade världens stater 2 718 miljarder dollar på militära utgifter, en ökning med över 9 procent från året innan, och den högsta från ett år till ett annat sedan slutet av Kalla kriget. Ökningen

märks tydligast i Europa och Mellanöstern.145 På ett toppmöte i mars 2025 kom EU-länderna överens om att satsa 800 miljarder euro på försvar och säkerhet.146

Dessa investeringar i militär upprustning gynnar huvudsakligen män. Män utgör en överväldigande majoritet av dem som arbetar inom försvarssek-torn, oavsett om man tittar på militära organisa-tioner, privata säkerhetsföretag eller försvarsindu-strin. Inom EU och Nato utgör män 87 procent av medlemsstaternas militärer.147 87 procent av alla anställda inom den privata säkerhetsindustrin är män148 liksom över 75 procent av alla anställda inom försvarsindustrins största företag.

De summor som investeras i militär upprustning är enorma jämfört med satsningar på konfliktf -rebyggande arbete. Det bilaterala biståndet till konfliktdrabbade områden under åren 2021–2022 uppgick i totalt 47,7 miljarder dollar. Av detta gick endast 0,3 procent, 142 miljoner dollar, direkt till kvinnorättsorganisationer i kris och konflikt, en siffra som dessutom minskat flera år i rad.

Summor som investeras i militär upprustning i jämförelse med kvinnorättsorganisationers arbete i kris och konflikt

Mellan 2014–2024 har Sveriges försvarsutgifter ökat med 179 procent, från 45 miljarder till 125,5 miljarder kronor. Under 2024 ökade utgifterna
med 34 procent.151 För 2025 beslutades anslagen till det militära försvaret till 143 miljarder kronor. I vårändringsbudgeten 2025 tillfördes ytterligare
96 miljoner kronor för arbetet med hybridhot samt ett tillskott på 25 miljarder kronor för att möjliggöra inköp av försvarsmateriel från och med 2025.

Regeringen har lagt fram ett förslag om en lånefinansierad försvarssatsning på sammantaget uppemot 300 miljarder kronor till och med 2034 för att möta Natos då förväntade nya mål för försvarsutgifter på mellan 3-4 procent av BNP.
Samtliga riksdagspartier stödjer förslaget. I juni 2025 beslutade dock Natos medlemsstater att lägga ett mål på 5 procent av BNP till år 2035. För att nå ett detta mål behöver Sverige höja försvarsanslagen ytterligare.

Eftersom även den svenska försvarssektorn domineras av män utgör dessa satsningar en påtaglig investering i mäns arbetstillfällen och inkomster. År 2023 utgjorde män 76 procent av kontinuerligt tjänstgörande och 91 procent av tidvis tjänstgörande inom Försvarsmakten. 81 procent av dem som påbörjade grundutbildning med värnplikt var män.

En av upprustningens främsta vinnare är försvarsindustrin och i Sverige har landets största vapenföretag Saabs aktie stigit med 343 procent de senaste tre åren. I de tre största vapenföretagen i Sverige är mansdominansen tydlig. Saabs styrelse består av 79 procent män,158 i BAE Systems Bofors är 83 procent av de ordinarie ledamöterna män och i BAE Systems Hägglunds ligger siffran på 90 procent män. Av Saabs anställda är 74 procent män.

Militarisering påverkar kvinnors liv både i den privata och i den offentliga sfären. Forskning visar att det finns ett samband mellan militarisering och ojämställdhet mellan kvinnor och män. När länder ökar sina militära utgifter påverkar det andra sektorer, som exempelvis hälsa och utbildning, negativt. Det drabbar kvinnor oproportionerligt hårt, då de ofta är mer beroende av offentligt finansierad vård och omsorg. Militära utgifter har också visat sig öka inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor.

Studier har också hittat ett negativt samband mellan militära utgifter och kvinnors karriärmöjligheter inom naturvetenskap och teknik. Detta kopplas framförallt till hur ökade militära utgifter styr anslag och forskning mot utvecklingen av försvarsteknologier, ett område där kvinnor är underrepresenterade. I praktiken bidrar detta till att exkludera kvinnor från forskningskarriärer inom naturvetenskap, teknik ingenjörskap och matematik.

År 2022 var endast 63 procent av världens kvinnor mellan åldrarna 25–54 en del av arbetsmarknaden, till skillnad från 92 procent av männen. Kvinnor tjänar globalt 20 procent mindre än män. Studier har visat att värdet av kvinnors obetalda omsorgsarbete i vissa länder skulle uppgå till 40 procent av BNP om det omvandlades i pengar.